EN_attartavlor1
EN_attartavlor2

EugenNfoto

Genealogi: son till ryttmästaren, statsrådet mm. Eugène, f. 1861 i Novogeorgievsk (hörde till Kievs guvernement) och dennes kusin Laetitia Tigerstedt, f. 1871 i Björneborg. Eugène Napoleon var småkusin med bl.a. Severin Vandalin T. Mellan 1905 och 1912 fick han fem syskon, varav det äldsta föddes ”i närheten av Bajkalsjön” och resten i Polen. Tre av barnen dog noll eller ett år gamla. Utöver Eugène Napoleon var det bara systern Freja (1911–2003, gift Sandlund) som nådde vuxenålder. Tom Sandlund (f. 1938) är son till Freja, dvs. Eugène Napoleon var Toms morbror. Eugène Napoleon var förlovad med Ebba Svedlin men gifte sig inte.

Eugène Napoleon T. är en mytomspunnen person. I den svenska tidskriften Axess utkom 2011 två informativa och underhållande artiklar, som beskriver den klassiskt bildade professorn, en av de sista i sitt slag. I artikeln ”O tempora, o mores!” (Axess nr 9/2011) porträtterar Horace Engdahl sina intryck av sin litteraturprofessor, Tigern, i slutet av 1960- och början 1970-talet. Ingressen lyder: ”Sveriges främste Dante-kännare Eugène Napoleon Tigerstedt trotsade tidens gång och uppträdde som bildningsaristokrat och polyhistor i det alltmer traditionsfientliga svenska kulturlivet”.

Författaren Jan Henrik Swahn har i artikeln ”Professorns hemliga liv på ön” (Axess nr 2/2011) undersökt Eugène Napoleons förehavanden på den grekiska ön Samos, dit han utan förvarning flyttade 1973 så fort han blivit pensionerad. Swahn inleder sin artikel så här: ”Sveriges mest kände litteraturprofessor drar sig undan på en grekisk ö. Ett korrektur i en specerihandel väcker frågor om en legendarisk akademiker”.

Grekiskan Maria Frangouli, arkeolog, konsthistoriker och översättare av italiensk lyrik till grekiska har skrivit artikeln ”Herr Evgenios, förmodar jag!”. Texten utkom 2010 i tidskriften Hellenika och handlar om Eugène Napoleons tillvaro i staden Samos. Hon skriver bl.a.: ”Med de flesta öborna försöker [Eugène Napoleon] göra sig förstådd på en blandning av klassisk grekiska och nygrekiska. Och han lyckas. Det skulle ändå inte gå att hitta någon som talade klassisk grekiska. På sin höjd kanske katharevousa [formell, officiell grekiska, som skapades i början av 1800-talet]. Han anser att det är stor skandal att man avskaffat den klassiska grekiskan i skolorna."

Eugène Napoleons yrkeskarriär kan sammanfattas i några punkter:

  • Huvudredaktör vid Tammerfors aftonblad 1929–1931.
  • litteraturkritiker vid Svenska Pressen 1938–1941 och Hufvudstadsbladet 1941–1946.
  • Fil. doktor vid Helsingfors universitet 1939.
  • Ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten 1946.
  • Utnämnd till professor i svensk litteratur vid Helsingfors universitet 1946. Avgick 29.9.1948 och flyttade till Sverige. Svensk medborgare.
  • Professor i litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högskola/universitet 1956–1973.
  • Litterär rådgivare vid Albert Bonniers förlag (Natur och Kultur) 1948–1955.

Av hans litterära produktion bör nämnas:

  • Finländsk litteraturvetenskap 1914–1938 (utgivningsår 1939)
  • Det religiösa problemet i modern finlandssvensk litteratur (1939; akademisk avhandling)
  • Topeliusstudier i två band (1943)
  • Bertrand Russell: tre studier (Gunnar Aspelin, Anders Wedberg & E.N. Tigerstedt, 1950)
  • Biografi över Johan Henrik Kellgren (1954)
  • Ny svensk illustrerad litteraturhistoria (5 band, 1955–1958)
  • Bonniers allmänna litteraturhistoria (6 band, 1959–1962)
  • Dante. Tiden, mannen och verket (1967)
  • Svensk litteraturhistoria (1971)
  • The legend of Sparta in classical antiquity (1974)
  • Interpreting Plato (1977)
  • E.N. Tigerstedts arkiv finns på Svenska litteratursällskapets historiska och litteraturhistoriska arkiv i Helsingfors (korrespondens, manuskript, fotografier m.m., 19 mappar).

    E.N. Tigerstedt tillbringade sina sista år på den grekiska ön Samos (1973-1979). På Samos finns numera Svenska kulturhuset, som hyser svenska författare på jakt efter arbetsro à la grecque. Kulturhusets årliga stipendium har getts namnet Tigerstedtstipendiet.

    Tigerstedt hade en mycket tydlig uppfattning om vem han ville umgås med på ön [Samos]. Till släktingar som bad om att få besöka honom gav han i sina brev en livlig beskrivning av hur kallt, blåsigt och regnigt det var på ön medan han till vänner och vissa särskilt kära kolleger skrev lika målande om det underbara vädret, de ljuvliga solnedgångarna och det härliga vinet som flödade.

    (Jan Henrik Swahn: ”Svenska författare trivs på Samos” – hittat på webben).

EugenNbokparm