Genealogi: Sonson till släktens anfader Erik T. (1640–1697) och son till dennes yngre son Isak (1686?–1742). Ättartavlornas uppgifter om Georg Fredrik Tigerstedt finns i den vänstra spalten.
Georg Fredrik Tigerstedt, brukspatron vid Strömsdals bruk (Juankoski), var ”beryktad för sin hårdhet och elakhet” (enligt släktkrönikan) och ”känd för snikenhet, hårdhet och processlystnad” (enligt sin brorsons sonson Edvard Tigerstedt [1858–1911]). En detaljerad beskrivning av Georg Fredrik ingår i Juha Forsbergs avhandling Ruukinpatruuna vastaan kaskitalonpojat (Brukspatronen mot svedjebönderna), som utkom 2014. Boken finns att läsa här.
På sidorna 52–55 redogör Forsberg i korthet för Georg Fredriks levnadsbana. Följande porträtt grundar sig på dessa sidor.
Georg Fredrik T. inledde sin militärbana som 10-åring och torde ha bekantat sig med Strömsdals järnbruk redan som ung man. Som 29-årig fänrik gifte han sig med 16-åriga Edla Engel Jacobina Sirelia. Paret vigdes av Z[achris?] Argillander, en av brukets grundande aktieägare, som för bröllopet skrivit ett ”bröllopsavtal”. Bruket ägdes av Abraham Nohrström, som samma år hamnade i ekonomiskt trångmål och lånade 30 000 koppardaler av Georg Fredrik. Eftersom Nohrström inte förmådde betala sin skuld på utsatt tid, kom Georg Fredrik åt att bevaka sina intressen i brukets affärer. 1765 blev Georg Fredrik delägare i bruket och fem år senare ensam ägare av bruket.
1772 beviljade Bergskollegiet i Stockholm bruket rätt att grunda en manufakturanläggning. Tillståndet befriade brukspatron Tigerstedt för 18 år från tionden och hammarskatt . Manufakturens produkter försågs med en egen stämpel, där patronens initialer – F och T – är inristade (se bilden ovan), och bruket började kallas Friedrichs Dahls Bruk. Samma år förärade kung Gustaf III patron Georg Fredrik titeln riddare av svärdsriddarorden.
Ingenting av detta skyddade emellertid bruket från motgångar: vädrets makter var ogynnsamma, bränder förstörde masugnen tre gånger och patronen råkade ut för ett attentat. Åtminstone den brand som inträffade 1778 torde ha varit anlagd av en av brukets bönder, som strax därefter lejde en annan bonde för 600 daler för att mörda den självsvåldige patronen. Konflikterna ledde till rättegångar, som finns dokumenterade. Georg Fredriks despotiska drag och processlystnad analyseras noggrannare i Juha Forsbergs bok. Georg Fredrik, ”svärdets och piskans man”, utgick i början som segrare, men led senare nederlag. 1787 sålde han bruket.
1788 förklarade Gustaf III krig mot Ryssland. Georg Fredrik T. utlämnade uppgifter till ryssarna om den svenska militärens rörelser och ertappades i fiendelägret i juli 1788 vid slaget vid Parkumäki, som finns utförligt beskrivet i den finskpråkiga wikipediaupplagan. Till motiven för hans spionage hörde att han skulle erhålla Rantasalmi socken. Han blev fråntagen svärdsordenstecknet och sitt namn, dömd från liv, ära och gods samt halshuggen 29.12.1790 vid Rantasalmi kyrka.