Anna Tigerstedt (1860- 1946)
Född 26.10.1860 i Björneborg, dotter till Teodor Albert (tab. 53) och Ida Rosalie Tigerstedt (född Aschan). Dimitterad från musikinstitutet i Helsingfors 1889, lärarinna i violinspel. Död ogift i Åbo 15.11.1946.
Anna Tigerstedt växte upp i Björneborg. Hennes far Teodor var med. och kir. doktor, förste stadsläkare i Björneborg och stadsfullmäktig. Han var en utmärkt violinist och pianist. Tre av hans fem döttrar gav musiklektioner. Anna gjorde en musikerkarriär, som varade i bortåt 70 år.
När Teodor Tigerstedt 1879 fick anställning som provinsialläkare i Tavastehus distrikt, flyttade familjen till Tavastehus och blev bekant med familjen Sibelius. Syskonen Sibelius – Linda (piano), Christian (cello) och Janne (violin) – bildade kring 1881 en trio, som därpå följande år omformades och utvidgades till en stråkkvartett. Anna, fem år äldre än Janne, spelade första violin, Janne andra violin, hans violinlärare Gustaf Levander altviolin och apotekaren Hugo Wilhelm Elfsberg cello. I repertoaren ingick till exempel kvartetter av Joseph Haydn. På tumanhand spelade Anna och Janne bland annat etyder och duetter av Heinrich Ernst Kayser. Anna spelade också Sibelius första flersatsiga verk tillsammans med komponisten (t.ex. Trio för två violiner och piano i G-dur från 1883).
1882 grundade Martin Wegelius Helsingfors musikinstitut (från 1939 Sibelius-Akademin), där Anna som första kvinna studerade violinspel (huvudämne), pianospel och körsång mellan 1883 och 1889. Kammarmusicerandet med Sibelius fortsatte till slutet av 1880-talet. Den 31 maj 1888 spelade Anna andra violin vid uruppförandet av Sibelius Tema och variationer ciss-moll för stråkkvartett. Janne spelade själv altviolin, hans bror Christian cello och Hermann Csillag första violin.
Eftersom kvinnliga solister och kammarmusiker hörde till ovanligheterna, är det inte oväntat att Anna Tigerstedt tidigt inriktade sig på undervisning. Redan under sina studieår hade hon elever och i musikinstitutets dimissionsbetyg (mars 1890) nämns att ”fröken Tigerstedts grundliga studier och samvetsgranna karakter göra henne särdeles lämplig för lärarinnekallet”.
Våren 1890 fick Anna ett statsbidrag för studier utomlands. Tillsammans med sin studiekamrat, violinisten Elin Lönnblad, reste hon till Dresden, där hon från hösten 1890 till våren 1891 studerade stråkkvartett- och orkesterspel. Detta tyder på att Anna ännu i det här skedet var öppen för en karriär som utövande konstnär.
Mellan 1893 och 1904 arbetade Anna som lärare i violinspel vid Helsingfors musikinstitut. I mitten av 1890-talet skaffade hon sig sånglärarkompetens vid Ekenäs seminarium för undervisning i folkskolor och läroverk. Sina pedagogiska kunskaper kompletterade hon i Finland och utomlands, främst i Tyskland. Hon utgav flera pedagogiska notböcker och åtminstone en violinskola. I ”Nettinuotti Nuottiantikavriaatti verkossa” hittar man Annas tysk-svensk-finska häfte ”För Violin. Skalöfningar för barn, pris 6,50 euro”. Tyvärr torde häftet vara slutsålt.
Efter att ha varit bosatt i Helsingfors flyttade Anna till Åbo. Fr.o.m. början av 1910-talet gav hon violinlektioner enskilt och i klass för avancerade studerande samt pianolektioner för nybörjare. Dessutom undervisade hon i ackompanjemang, samspel och musiklära.
I slutet av 1920-talet inhyste hon sin systerson Eugène Napoleon Tigerstedt i sin bostad i Åbo. Han hade
inlett sina studier i Helsingfors där han enligt sina föräldrar levde ett alltför glatt liv. Således förpassades Eugène till moster Anna för att lugna sig. Anna torde han ha kommit väl överens med och hade kontakt med henne också efter sin Åbosejour, men själva Åbo kallade han ”stället, där kulturen vaggas till sömns”.
Ungefär vid samma tid, 1927, rekryterades Anna, 66, som lärare i violinspel till Åbo folkkonservatorium. Konservatoriet hade grundats ett år tidigare av kompositören och musikpedagogen Armas Launis. Vid folkkonservatoriet verkade Anna i ca 10 år.
